idag var det familjemiddag hos mormor o morfar. inte särskilt intressant.tänkte bara informera folk om att jag röker igen. japp. det gick åt helvete. fast jag tycker ju inte att det är så dåligt att jag har börjat igen. det är svårt att förklara. icke-rökare har svårt att förstå. det här kanske låter dumt i era öron, men jag har hittat en medicin mot stress. rökningen hjälper mig både att hantera stressen och även min nedstämdhet. jag vet att vissa säkert blir besvikna på mig, men i såna fall kan ni hålla tyst om det och stötta mig. jag har under flera veckor känt ett röksug som inte går att beskriva. jag har funderat och funderat på hur jag ska göra. förutom hälsoriskerna (som är svåra att tänka på som motargument eftersom de känns så avlägsna) kom jag på en till anledning till varför jag INTE skulle börja röka: jag bryr mig om vad andra tycker. jag är orolig att folk ska säga "vad var det jag sa" eller vara allmänt spydiga om det. eller ännu värre, säga att de är besvikna på mig. jag klarar inte sånt. men då tänkte jag att VARFÖR ska jag plåga mig själv (ja, röksug utan cigg är självplågeri) när jag endast gör det för ERAN skull. det känns så dumt. hela mitt liv har jag brytt mig om vad andra tycker, men det här är en av de få gånger jag gör det JAG vill. jag behöver röka just nu, det här var inte rätt tidpunkt för mig att sluta. that's it.i såna här situationer kommer det fram vilka som verkligen bryr sig om mina känslor. ett stort tack till ammis och nina för att ni direkt stöttade mig i mitt val! ni är guld värda! <3 och olof har faktiskt också varit jättesnäll när det gäller mitt val :) <3 visst, en riktig kompis kanske tycker att det är synd, men en riktig kompis ska också alltid finnas där och stötta alla beslut man tar. även de dåliga. så länge jag gör det för att jag mår bra av det. (jag vet, hälsorisker bla bla bla, men det är lätt att snacka när man inte vet hur det är).jag har en vicks-ask kvar om du vill ha tillbaka den patrik :P