jag visste att jag skulle få minst en dålig kommentar till mitt förra inlägg, och jag förstår varför. det låter säkert jävligt dumt att jag sitter o säger att jag VILL att mina föräldrar ska slå mig, det blev nog lite feltolkat där. grejen e den att psykisk misshandel av de två personerna i ens liv det är meningen att man ska kunna lita på inte ens går att beskriva med ord. man måste uppleva det själv för att förstå. det är antagligen samma sak med fysisk misshandel, det är svårt att förstå. men jag sitter inte o skriver att jag vill bli slagen för att håna alla de barn som faktiskt blir det, det här har inte med dem att göra. jag har gjort mitt eget val och jag har valt att jag hellre blir fysiskt slagen än psykiskt slagen. that's it. varför jag har den åsikten kan bero på många olika saker, kanske är det just därför att jag aldrig har upplevt fysisk misshandel. kanske det egentligen är värre än psykisk, men det vet jag inte. min åsikt är att i MIN situation skulle jag hellre bli slagen. kanske för att det skulle synas mer och folk skulle förstå, kanske inte. men jag försöker absolut inte underminera de slagna barnens smärta, jag pratar bara om min situation just nu. misshandel i allmänhet är en annan sak.men jag ber om ursäkt om jag uttryckte mig lite klumpigt, nu hoppas jag att alla som läser i alla fall förstår vad det var jag egentligen menade.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Eftersom det inom den närmsta tiden kommer att ske en hel del förändringar i mitt liv känns det som att det återigen är dags att skriva ett inlägg i denna blogg. Det här är nämligen min fristad. Det här är en plats där jag kan uttrycka mig fritt och ...

Jag förstår inte vart motivationen till att plugga har kommit ifrån. Helt plötsligt var den bara där. Jag tänkte skriva ett inlägg i min andra blogg, men jag orkade inte. Det är lättare att skriva här. Jag stör mig på att jag inte tar ansvar för mitt...

Det känns lite som att det här är min trädkoja. Ett ställe dit jag kan gå när det känns lite jobbigare än vanligt, ett ställe där jag kan gömma mig lite. Min andra blogg är den jag använder regelbundet, men den känns mer öppen. Det känns som att jag ...

Olof är alldeles för snäll mot mig. Han bidrar ekonomiskt så att jag kan följa med dem på krogen ikväll. Just nu är han min bästa vän, inte för att han ger mig pengar utan för att han (nästan) alltid förstår hur jag känner.   Idag känns som en rätt ...

Jag känner ångesten bubbla inom mig. Olof och Patrik och de ska ut på lördag, men jag har inga pengar. Det var samma sak förra gången de skulle ut. Varför ska de alltid gå ut i slutet av månaden? Det känns så jäkla jobbigt att jag inte har följt med ...